Man ska aldrig stirra sig blind på siffror, och det är något som jag aldrig gjort heller. I längden spelar det ändå ingen roll, oavsett om man är stor eller liten kroppsmässigt, om man ändå inte trivs. När vi var på BVC i veckan så vägde jag mig och det landade på 58 kg och då hade jag skor och jacka på mig eftersom det var strax innan vi skulle gå. Så, vikten är det inget fel på och jag vill inte gå ner i vikt, men jag ser absolut inte ut som jag en gång gjort. Har för det mesta alltid trivts med mig själv men så är det inte idag. Det finns inte en chans i världen att jag till sommaren skulle ta på mig en bikini och spatsera på stranden. Ni är många som känner igen er i det jag säger och säkert lika många som tycker jag är lite fjantig. Jag är fullt medveten om att jag fått barn, men vissa är lyckligt lottade och ser ut precis som dom innan. Jag ser bara trött ut, lite hängig typ. Absolut inte mentalt men kroppsmässigt. Men jag lägger inga större och djupare tankar på det, jag har accepterat att läget ser ut som det gör idag men att påstå att jag trivs vore att blåljuga er rakt upp i ansiktet..
Det finns många fina bikinis och underkläder just nu men dom ska liksom inte sitta på mig. Baddräkt finns inte på min världskarta eftersom jag tycker det är tantigt. Det passar säkert många andra men, nej, inte mig. Burka kanske vore något för mig?
