Jag måste få skryta lite. Jag har världens duktigaste son. Han är så stark i nacken och när vi tränar den så lägger han aldrig ner huvudet för att vila lite. Envis, minst sagt, men såklart stark nog att hålla upp den länge också. Dessutom kan han sitta själv några få sekunder eftersom han är så stabil i ryggen. Vingligt är det ju såklart, men han tycker det är så roligt och han balanserar med tungan och ser så mallig ut. Mammas Elis!