Jobbig natt med liten sjuk. Snorig och hes i halsen. Hur som helst är det ingen fara vet vi nu. Vi ringde Sjukvårdsupplysningen igår igen och nu ville dom att vi skulle åka till Primärvården inne i centrum för att dom ville lyssna på Elis andning. Vi fick gå före alla andra i kön eftersom vi hade en liten bebis som var sjuk. Det vet jag, av egna erfarenheter uppe på akuten, att bebisar och äldre alltid får gå först. Läkaren lyssnade på lungorna och fick höra hur han lät på rösten. Han låter såå klen och pipig, inte alls som han brukar. Men hon skickades hem oss med att det lät fint och att vi skulle komma tillbaka om febern steg upp över 39 grader, han har ju som max legat på 38,5 så det är nog ingen fara. Elis charmade som vanligt alla, både distriktsköterskan som satt i receptionen och barnläkaren tyckte vi hade en himla fin son. När tanten pratade med han så skrattade han, tokhes är han verkligen. Viruset har satt sig på stämbanden tydligen. I primärvårdens väntrum satt det en flicka med någon slags inhalator, var garanterat något influensafall. Så nu lär vi väl få svinis på riktigt, skulle inte förvåna mig. Vore väl min vanliga tur.

Igår gjorde vi en jättebra sak. Kan tyvärr inte riktigt berätta vad som hände eftersom man inte ska berätta såna här saker. Men jag kan säga att jag var tvungen att ringa polisen. Jag vet att vi gjorde rätt så det känns bra. Polisen jag pratade med sa även att man aldrig kan ringa en gång för mycket, då jag sa om jag inte visste om jag gjort rätt som ringde. Slutet gott, allting gott.

Blev bjudna på mumsig middag och efterrätt hos mamma och pappa igår också. Ni var några som undrade över efterrätten, det var päronhalvor med cocostäcke. Serveras med glass eller grädde!